Anders Pettersson       Mail. anders@andpet.se        

Välkommen

Mitt namn är Anders.

Är 55 år och jag bor i Kalmar.


Jag vill på detta sätt dela

med mig av min resa

i en pandemis spår.

Detta är min resa.


Jag drabbades av covid julen 2020. Jag åkte in julafton för vad vi trodde var en vanlig förkylning, då jag endast hostade en del så efter kontakt med 1177 var tanken att jag skulle inhalera och få lite luftrörs vidgande. Jag kör själv in mår enligt mig själv bra, men dom tar massa prover och jag är då positiv för covid.

Jag blir då inlagd på infektionskliniken, sen går det fort jag blir sämre hela tiden 25 dec. är läkarna hos mig flera gånger och dom vill flytta mig till " covid iva" men jag vill hem. 26 dec nu händer allt. Jag blir sämre o sämre varje timme, till slut tar läkarna beslutet att flytta mig till iva. Det sista jag minns om vad som händer är när dom flyttar över mig till en säng på iva.
Allt minne är efter det borta. Enligt vad jag senare fått till mig har jag själv bett att dom skulle söva ner mig på nyårsdagen. Har fortfarande inte en aning vad som händer,  men enligt vad dom berättar för mig var familjen inne vid ett tillfälle i mitten av januari och tog farväl. Läkarna trodde då att jag inte hade lång tid kvar. Dom provar att göra en dialys på mig och där vänder det sakta. Jag flyttas senare till vanliga iva och i mitten av februari börjar jag minnas vad som händer så nästan 2 månader är tomt på minnen. Tiden jag ligger på iva är totalt 76 dygn. Jag har då förlorat alla mina muskler klarar ingenting själv utan behöver hjälp med allt.
Jag flyttas efter tiden på iva till lungmedicin avd 17 i Kalmar. Där jag sakta blir bättre och starkare, men behovet av syrgas är ju kvar
Sen kommer dagen då jag skall lämna sjukhuset. Jag hamnar då på ett korttidsboende med kanon bra personal. Det är tyvärr där det stora problemet med min rehab börjar. Läkarna har bestämt att jag får ha 2 liter syrgas och vid ansträngning 2,5 lit. Det resulterar i att jag inte kan få luft så min syresättning sjunker så jag knappt är kontaktbar.
Jag försöker på alla vis få min röst hörd, men tyvärr är det omöjligt dom anser att det räcker med syrgas.
Dagen kommer då jag får komma hem 8 månader senare. Familjen har fixat och ordnat allt. Träningen fortsätter tårar och snor sprutar från mig varje gång. Min husläkare gör ett hembesök och bestämmer sig att skicka remiss till neuro rehabiliteringen dit jag får komma och får hjälp att träna, redan första gången inser dom att detta är fruktansvärt och tar kontakt med min lungläkare och helt plötsligt får syrgasen höjas vid ansträngning. Tiden går och jag gör framsteg . Kommer så långt att jag gör alla förflyttningar utan rullstol..
Jag råkar sen ut för lite tråkigheter, men det är en annan historia.
Flyttar till en lägenhet allt börjar gå bättre och jag lyckas med lite hjälp av sonen Micky att laga mat. Nu är rullstolen ställd i ett hörn.

Sen kommer den där skitdagen i december 2022. Blir en ambulanstur och det visar sig att jag har dubbelsidig lunginflammation och blir inlagd igen. Jag får medicin frisknar till. Det går ett par dagar då får jag väl lunginflammation igen och varför inte göra saker ordentlig jag lyckas även få covid igen och familjen får åter vara där för att ta farväl, men som tidigare är kärleken till familjen stark.

Julen närmar sig och det verkar bli ännu en jul på sjukhuset, men mina nära har en annan åsikt. Julafton knackar på dörren och jag får lite permis och får komma hem för att fira. Tyvärr är jag så påverkad av alla mediciner och har inte koll på något av vad som händer. Jag blir ganska fort trött och mår väl inte så bra. Det blir tillbaka till sjukhuset lite tidigare än planerat. Där blir jag sen liggande till början av februari, då är alla värden bra och inga tecken på influensa eller något sånt.
Tyvärr är jag tillbaka på ruta ett då kroppen inte vill. Jag har gått ner från 137 tunga kilon till att nu väga 81. Jag har förlorat i stort sett alla muskler och lungorna är så skadade att jag är i behov av en lungtransplantion.


Diagnos  Post Covid Lungfibros





 

Aktuellt och lite blandat

Vart är vi nutid

Dom har nu gjort en massa undersökningar, tester och en del prover. Det har även blivit en del kompletteringar av vaccineringar. Ny remiss gick iväg till sahlgrenska och planeringskoordinator har hört av sig. Det blev några hinder på vägen,  men dom är till för att lösas. Det fanns tydligen ingen möjlighet till assistans eller hjälpmedel. Då man bodde på vanligt hotell under 1 vecka. Det är tyvärr något jag inte klarar eftersom jag är i sådant skick att jag är beroende av hjälp.

Ekonomin i landet är fruktansvärd och allt är dyrt. När vi var 2 som jobbade var det tufft även då. Nu är jag ensam och med sjukpension så det är en ekvation som är omöjlig att lösa.

När jag väl stog där och behövde boende fanns det inte många alternativ jag hade ju inte stått i bostadskö. Så det blir 1 st 3,a med hyra 11500 kr., men man har ju rätt till bostadsbidrag tänkte man. Javisst men enligt reglerna får man max ha en hyra på 7700. Hur hittar man det? Det gick ju inget vidare. Sen dyker det upp en annan lägenhet med en hyra på 8500kr + el 1000kr så det blir en flytt till.

Sen kommer ju andra kostnader som hemtjänst, vilken jag då pga låg inkomst inte har någon kostnad för. 

Tyvärr en gång per år upphör högkostnadsskydd på vård och medicin. Sen har jag vissa mediciner som inte är subventionerade. Det blir en del utgifter där

.

Varit i kontakt med sociala gällande mina utgifter. Deras regler är idiotiska. Jag har glasögon avtal bundet som jag hade innan jag blev sjuk. Det måste jag försöka bli av med lika så mobil abonnemang, tv och bredband och hitta billigare alternativ. Hur lyckas man avsluta något som är bundet.

Försäkring

Jag har alltid försökt ha ett bra försäkringsskydd om något skulle hända.  Jag har hela tiden fått uppgift att jag haft en sjuk och olycksfalls försäkring vilken helt plötsligt inte gällde vid pandemi.

Jag har flertalet gånger haft tuffa disskusioner med mitt försäkringsbolag men inget hjälper nu är det konstigt nog endast en olycksfalls försäkring. Detta ledde till att efter min tid på sjukhuset fick vi totalt egen avgifter på vård och omsorg på ca 15000kr vi skulle betala.   


Så mitt råd till alla kolla upp era försäkringar

Träning

Äntligen är semestrarna slut och träning

kör igång igen.

Ta inget för givet

rätt som det är står du där ensam..

 Varför

Ordet varför dyker ofta upp i huvudet.

  • Blev jag så sjuk? Då övriga familjen blev lite förkylda
  • Skall allt vara så krångligt och omständigt. 
  • Måste man alltid kämpa för sin rättighet.
  • Vände det dom där 2 gångerna när dom trodde det var slut.
  •  Fick jag sjukdomen igen när jag var på väg åt rätt håll


        Listan kan göras lång.

Tankar om framtiden


Framtiden kan bara bli bättre med tanke på det förflutna. Sjukdomen som det hela började med och senare en skilsmässa efter 25 års äktenskap. Detta ledde vidare till försäljning av huset och bilar. Nu ser jag framåt och hoppas det blir en transplantion snart så jag kan få tillbaka ett liv. Tänk att få gå en sväng klara lite saker själv. Framtiden kan bara bli bättre.

Jag har mina 2 underbara barn Sandra och Micky sen får vi inte glömma lilla pluppan barnbarnet Hailey tänk att bara kunna åka iväg och ta en fika med dom.


Är det något inför framtiden och en eventuell transplantion som gör mig lite orolig och fundersam över, så är det den biten med ekonomi. Det mesta är ingen kostnad för, men det tillkommer en hel del andra kostnader. Kostnader för tid på sjukhuset (endast iva vård kostnadsfri), resor för mig fram och tillbaka. 


Först är det ett besök på Sahlgrenska 1 vecka där tester och samtal skall göras. Då blir det en del egenavgifter där. Behöver/vill jag ha med mig någon anhörig blir det kostnad för det. Nästa steg om det blir bestämt att en transplantion blir av då blir det återigen kostnade och sen skall man ligga på sjukhus en tid så då blir det att man får kostnader för att man ligger inne. Då man skall ligga där ett tag så vill man träffa anhöriga någon gång dock inte lätt med kostnaden då sonen är 14 år och dottern ensamstående med barn.


Sen kommer vi till något mindre roligt. Jag förlorade under tiden jag var sjuk resten av mina tänder. Så tyvärr sitter man här som en mager och tandlös gubbe. Svårt att få upp vikten när man knappt kan äta.